Och egentligen visste jag väll innerst inne att jag skulle få det för jag hade på sätt och vis redan blivit lovad sommarjobb när jag hade praktik där i fyra veckor. Även om praktik ibland kan vara slitigt, med alla missade lektioner etc, är det ändå det bästa sättet att få in en fot i arbetslivet. På fyra veckor hinner man ju visa vad man går för!

Så även om jag var nästan säker på att jag skulle få jobbet kan man ju ändå börja tvivla lite. Tyckte det var lit svårt att prata om sig själv, hur man är som person och hur man tror att andra skulle beskriva än. Tycker det är svårt att sätta ord på vad jag är för slags person. Jag kan ibland vara blyg och tillbakadragande men det är ju inte så att jag är folkskygg. Och tillbakadragande blir jag nog mest i stora folksamlingar när jag märker att många vill prata, då tänker jag liksom att det dem vill säga förmodligen är viktigare än det jag vill säga och därför blir jag tyst.

Man skulle nog därför kunna säga att jag är hänsynsfull? Eller bara lite småblyg.