Jag har övningskört med pappa två gånger idag och inte för att skryta men det gick jävligt bra. Till och med pappa sa att det gick väldigt bra och för att komma från han så är det typ som om jag körde ofelbart!

Nae nu ska jag ta tag i livet och gå och duscha.

Övningskörde med pappa, tränade på att backa runt gathörn och det var inte alls lika svårt som jag hade föreställt mig. Har även blivit mycket bättre på att gasa mer när jag ska starta från ettan, vanligtvis brukar jag "fesstarta" som pappa säger.

När vi kom hem gjorde jag klart en matteuppgift och satte mig sedan ute i solen och pluggade in frågor om ansvarfull alkoholhantering.

Det enda dåliga med denna dag är att jag har kramp i min vadmuskel, jag kan knappt gå utan att det känns som att hela vaden ska sprängas och det är ju inte jätteroligt.

Igår somnade jag runt halv elva, vilken party fredag jag hade eller hur? Jag somnade praktiskt taget så fort jag satte mig i soffan. Allt skolarbete (och för att inte glömma allt projektarbete!) suger musten ur mig. Ska bli skönt med praktik snart och sedan ett lååååååångt och härligt jullov.

Klockan tio idag ska jag till blodcentralen för att ta prover och kolla om jag kan bli blodgivare. Jag brukar inte vara rädd för sprutor och sånt, tvärtom, när jag var mindre tyckte jag det var jätteroligt att få gå till sjuksyster och ta vaccin. Men nu är jag allt lite orolig, fast det är nog mest för att jag måste hitta rätt inne på sjukhuset som oroar mig.

Jag har inte riktigt listat ut hur man får igång camen på min dator så det blir ingen bild idag.

Har en fet och fin sovmorgon idag, börjar först klockan två för vi har kväll i köket, tema Frankrike. Så jag har haft gott om tid att piggna till idag, tror till och med att febern har övrgivit mig!

Idag var dock en såndär jobbig dag att när man öppnar garderoben och ser alla kläder så vill man inte använda någonting av det. Man har tröttnat på allting därinne och ingenting matchar med varandra. Tur då att familjen ska till ullared nästa vecka!

Får bli en gammal bild från i somras när vi var i Norge.

En stund senare välte jag och mamma, men kameran överlevde trots allt.

Har inte tid att vara sjuk nu ju! Okej det är ju inte riktigt så illa att jag inte hinner gå och snyta mig, för det gör jag faktiskt. Men jag måste vara pigg och orka plugga och hänga med i skolan, inte vara hemma och sova.

Fan vad bitter jag känner mig, så himla jobbigt är ju inte livet, bara lite :)

Idag är det kanelbullensdag så jag tror jag ska baka lite med syrran när jag kommer hem. Fast vi tjuvstarade faktiskt redan i helgen med att baka lite bullar.

Mamma och pappa har aldrig varit särkilt generösa med beröm. Får jag MVG så är det bara: jaha, det var ju bra. Ett G är ett stort misslyckande för dem. Aldrig några spontana komplimanger, aldrig en kram, ingen sympati.

Om jag har spenderat en hel dag med att städa frågar bara mamma och jag har kommit ihåg att damma överallt. Ingen bekräftelse på att de tycker om mig.

Jag tror att mamma och pappa skaffade barn mest för att det är så man gör. Man träffar någon och sedan skaffar man hus och barn. Jag tvivlar starkt på att de överhuvudtaget diskuterade min och min systers uppfostran. De blev ofta väldigt arga på oss som barn, de kunde vara sådana saker som man själv inte viste att man inte fick göra. detta har gjort mig konflikträdd, jag klarar inte av att någon blir arg på mig. jag vill vara alla till lags och inte göra någon besviken.

Så nu har jag fått skriva av mig lite, nu känns det bättre. Eller nae det gör det ju egentligen inte.

Och imorse var jag duktig och satte på skoskavsplåster som dock senare åkte av när jag tränade, och vet ni vad som händer då? Jo skoskavet bli kletigt och varigt och detta fastnar i strumpan och när man sedan drar bort strumpan gör det jävulskt ont. Så jag kände mig för att använda mig av lite ironi i rubriken till detta inlägg.